tisdag 9 november 2010

Tankar och Halloween

För att vara helt ärlig mot er är inte boule jättekul just nu. Speciellt om man dessutom är kass! Men så har det varit hela året som gått i stort sett. Visst, vi har ett ganska bra år resultatmässigt, men det som inte syns är hur spelet har varit knackigt och vi har fått kämpa många gånger. Det är sällan det har "flutit" och alla tre har spelat bra samtidigt. Och jag tror alla tycker att det är roligare att spela bra än att spela dåligt. Tycker man inte att det är kul tränar man inte, tränar man inte blir man mindre bra, är man mindre bra är det inte så kul att spela, är det inte så kul att spela tränar man inte. Hänger ni med? Det är en ond cirkel. Vad gör man då för att bryta den onda cirkeln? Skiter i det? Ger upp? Tar en paus? Socialspelar? Har du svaret så berätta för mig! I want to know! Jag längtar till de stora tävlingarna. Jag längtar till att stå där och prestera bra boule.

I helgen som gick så var vi (jag, pappa, mamma och Thomas) i Lindome och spelade Halloween. Det var första gången på 2 månader jag höll i kloten, så man var lite nyfiken på var man låg. Första matchen låg vi under med 0-8, men vann med 13-8. Andra matchen låg vi under med 3-11 och vände till 13-12. Det var segt att behöva kämpa upp de underlägena, men samtidigt bra att veta att man kan. Sedan blev det en stunds väntan tills det var dags för kvartsfinalen som kändes lite mer stabil och vi vann med 13-5 tror jag. Semifinalen spelades sedan mot Pablo Patron och Anja Franck. Innan matchen kom Anja fram till pappa och sa till honom; de säger att du är Jessicas pappa. När fick du henne då? Hon tyckte att han såg väldigt ung ut kom det fram. Att han sedan spred sina första tre lägg 2 meter från lillen vet jag inte om det har med saken att göra. Kanske en taktikgrej från Anja ;) Anja matade lillen som ***! Pablo träffade också något mer än mig, men det var i alla fall en ganska jämn match där vi följdes åt poängmässigt fram till 9-9. Då hamnar vi i ett lite illa läge. Jag lyckas få ett lägg en decimeter rakt framför lillen och hoppas på att något händer åtminstone om den inte dör. Visst, lillen flyttar sig, men de har fortfarande 5 poäng på plats. Jag tänkte lägga upp mot deras klot för att inte ge ett "öppet läge", men kulan stannar upp i gruset när jag inte får någon fart framåt på lägget och de får ändå ett lätt läge för match som de tar. Pablo och Anja förlorade sedan finalen mot Bosse och Kerstin som vi slog i poolen med 13-12.

6 kommentarer:

  1. Mitt enda tips är att se över vad det är som gör att du spelar boule, på riktigt verkligen.
    Många kan inte ens svara på den frågan och då är det svårt/ blir en ond cirkel som du pratar om...
    //Raspdutt för match är inte att förakta ;)

    SvaraRadera
  2. Ja håller med dig Niklas! Men det kan även vara influenser inom boulen som gör att man tappar sugen. Inte just själva sporten boule.
    Men man får väl överväga för och nackdelar och se vad man kommer fram till...

    SvaraRadera
  3. Ja att det finns "influenser" (annorlunda ordval och jag är inte säker på vad du menar, men det låter inget bra:P) förstår jag men hur vill man tackla dessa då för att gå vidare i det man vill/tycker om?

    Kungens citat: "vi vänder blad och går vidare kan passa bra"!? ;)

    //raspdutt

    SvaraRadera
  4. Att spela boule kan vara kul. Folket som kretsar runt sporten kan vara av den arten att man faktiskt äcklas av den samma.
    Det händer väldigt mycket inom boulen just nu. Och som jag ser det, inte mycket positivt eller ens en inriktning åt rätt håll. Men jag tycker ändå det är roligt att spela boule.

    Visst kan man bara vända blad och gå vidare som du skriver.. :) Men varken du eller jag är såna personer som bara vänder blad och går vidare ;)

    SvaraRadera
  5. Jocke,
    Jag har funderat ;)

    Jag vill påstå att det är fantastiskt mycket roligare och mer energi i att fokusera på det man tycker om och göra! Och att göra dessa saker fullt ut istället för att gräma sig över det man inte tycker om eller känner att man inte får positiv energi av.
    Visst krävs det arbete med att analysera där man är idag och titt som tätt springer man på en sk surdeg/dålig erfarenhet. MEN red ut dessa och gå vidare är mitt enda tips!
    VÅGA vara modig och sen rikta energin där det är roligt istället :)

    KRAM OCH PUSS!

    // Raspdutt för match

    SvaraRadera
  6. Jag kan bara hålla med dig Nicke! Men det är inte lika lätt när man står mitt i smeten.

    Våga vara modig... Jag vågar det mesta! Står för det jag tycker och hela den biten! Jag skiter fullständigt i vad andra tycker! Och det på både gott och ont! Men man vet var man har mig.. ;)

    Ja ska göra ett försök, eller vi ska! :)

    SvaraRadera