Intervju med Krister Kam Tayanin

Namn: Krister Kam Tayanin

Klubb: La boule D’or

Klot: MS 2110

Sponsor: Familjen

Vad fick dig att börja spela pétanque? 

Sommaren 2014 bodde jag hos svärföräldrarna i Växjö, medan jag jobbade på en arkeologisk utgrävning. Jag hade inget att göra på kvällarna så jag hängde med svärfar och Stefan Lindstig till Växjö boulesällskaps träning. I en av de första matcherna, hade jag lagt in ett bra klot, då gick Rudolf Jarz in och bankade en feteKalle. "Whaat!! Vad fan var det! Shit vad coolt! Så vill jag också göra" tänkte jag, sen var jag fast. I början hade jag sån sjukt otrolig nybörjartur, träffade allt! Det var rätt fula skott för det mesta, men jag träffade. Det gick så långt att jag kollade en match på youtube med Dylan Rocher där han missade ett par skott. " shit vad kasst, jag träffar ju mer än han, man kanske ska satsa på Svenska landslaget" tänkte jag :). Till hösten flyttade jag ner till Lund igen och började spela med Lbo, där visade Eva Carlson och Fredrik Svensson mig teknik och taktik. Det var svårt att ändra teknik och det gick riktigt kasst de första tre månaderna, men alla hade tålamod med nybörjaren och lät mig spela skytt.

Vad tycker du om det gångna året (2016)? 

Höjdpunkten 2016 var SM på Ribban, så härligt att allt var samlat på en yta. Det blev mer fest över det hela, lättare att kolla sina kompisars matcher. Spelmässigt var det ett godkänt år. Mina mål när jag spelar tävlingar är att först och främst ta mig ur gruppen, vilket jag lyckades med i 4 av 5 klasser i DM. Det gäller att välja sina medspelare väl och att ha tur när man spelar kasst, vilket jag visade under mixtrippel då Nettan Ramm Ericson och Olof Svensson släpade med mig till ett guld. I SM tog jag mig också vidare i 4 av 5 klasser, men matcherna efter gruppen blev alla för tuffa. I seriespelet fick Lbo spela elitseriekval, spelmässigt kom vi aldrig upp i den nivå vi kunde spela på och snubblade på mållinjen. Men vi var ett riktigt kul gäng och vi hade superkul ihop, resans höjdpunkt var när Olof och Jannika Nilsson sjöng öppna din dörr på Orminge centrums karaokehak.

Bästa tävling? 

Har aldrig spelat den, men Äggcupen ska vara rätt bra har jag hört. Spelade sluta gräv för ett par år sedan och den var kul. Har tyvärr missat Fyrlingen, men den ska också vara kul har jag hört. Sen är SM och DM alltid kul.

Bästa svenska pétanque spelaren genom tiderna? 

Jag har spelat alldeles för kort tid för att kunna välja vem som är bästa svenska eller internationella spelaren, och jag ser boule som en lagsport, men det finns ingen som Mohamed Ghettas 

Bästa damspelare genom tiderna? 

Bästa damspelarna genom tiderna är också svårt för mig att plocka ut, men det finns ett gäng som sticker ut och det är Jessica Johansson, Noon Geffenblad och Eva Carlson. Eva är den enda spelare jag vet som kan skjuta träff efter träff och muttra över att hon inte stannar.

Bästa Nordiska laget? 

Jag har noll koll på de nordiska spelarna, men skulle jag plocka ut ett lag så hade det blivit Jessica, Jocke, Rickard och Ali.

Din favorit position? 

Min favoritposition är mitt eller skytt. Läggaren är grovjobbaren i laget, mitten den som gör det som behövs och skytten är lagets primadonna.

Din bästa poäng i precisionsskytte? 

Provade precisionsskytte för första gången förra sommaren, det gick inget vidare och jag kan inte komma ihåg poängen. Men av någon anledning hade jag lättare att pricka lillen än kloten.

Vem är den skönaste medspelaren du spelat med? 

De flesta medspelare jag haft är sköna typer. Men för att nämna några, Anders Persson kan säga de mest opassande sjukt roliga sakerna under de mest opassande tillfällena, Nettan är bara härlig att vara i samma lag med, Olof får det sjukaste flabbet när han blir sugen på en Kalle, Andreas Svensson har den gubbigaste stelaste kasttekniken i Sverige och min son Moqi kan komma skuttandes på ett så härligt sätt när han gjort en bra kula.

Blivande ambitioner inom boulen? 

Mina blivande ambitioner är att bli stabilare, i mina bästa stunder skulle jag kunna hålla jämna steg med de flesta (intalar jag mig i alla fall) men när jag är kass så är jag riktigt usel.

Du ska ju iväg och spela ett mästerskap samtidigt som VM i Ghent, Extreme petanque har sitt egna mästerskap parallellt. Känslor och målsättning? 

Förra sommaren la jag upp ett filmklipp där jag står i en kanot ute i en sjö och skjuter en Kalle på ett klot på land. The international extreme petanque federation såg klippet och bjöd in mig till deras VM, vilket var en kul överraskning. Jag har tagit med mig två polare i laget som inte spelat boule förut. Men Patrick Che var målvakt i mitt fotbollslag och Peter Ramsten har spelat elitseriebandy för Helsingborg, så vi satsar på rå talang och givetvis på guld! Förhoppningsvis blir det en inkörsport till riktig boule för dem.

Någonting om dig som ingen av boulespelarna redan visste? 

De flesta vet nog inte att boule passar mig väldigt dåligt som sport. I mina andra sporter har jag alltid levt på explosivitet och reaktionssnabbhet. När jag har krigat har jag alltid pumpat upp pulsen, släppt lös adrenalinet och bara kört på. I början gjorde jag samma sak i boule när jag skulle kriga, det gick inte så bra. Sen hörde jag av någon att Anders Larsson han är en krigare. Så jag kollade på Anders under en match och tänkte " han verkar inte så adrenalinstinn". Så jag började fokusera mer, när jag spelar som bäst nu är jag nästan i ett meditativt tillstånd när jag ställer mig i ringen, ett tillstånd av flow.

Vilken pétanque spelare har imponerat mest under 2016? 

De spelare som imponerat mest på mig 2016 är helt klart Ali och Lucas Rudin, sicka sköna lirare.

Din bästa säsong och varför? 

Jag hoppas innerligt att min bästa säsong ligger framför mig, men hittills är det nog första året jag spelade. Tog ett silver på DM, spelade ok på SM och fick vara med att spela upp Lbo till elitserien. Fast alla säsonger har faktiskt haft sina höjdpunkter. På den nivå jag är på nu blir det inte många medaljer, man får njuta av små segrar och en och annan skalp.

Bästa pétanque minne? 

Det bästa bouleminnet hittills är utan tvekan DM silvret under mitt första år. Jag spelade med Fredrik Svensson och Micke Larsson, de släpade med mig hela vägen till semifinal där vi ställdes mot Simon, Tobbe och Daniel. De var helt outstanding det året och vann allt. Men den dagen hade Tobbe solsting och mådde piss, så vi lyckades spela till ett 12-12 läge. Sista rundan skjuter de näst sista kulan träffar, men lillen flyttas ner på 10-11m vi ligger närmst ca 0,50 m från Lillen, Tobbe lägger in. Micke har ett klot kvar och jag mina båda. Micke skjuter bakom med någon centimeter och plötsligt hamnar allt på mig. Under hela matchen är jag så nervös så jag knappt kan stå still, jag går runt mellan varje kula för att bli av med anspänningen. Och nu i det läget ligger min puls på 1000 slag i minuten. Jag är så stel och spänd att jag missar med flera meter i sidled. Som tur är går jag ur ringen innan sista kulan tar ett par andetag och sätter skottet. Jag får en sån adrenalinkick och bara skakar och vågar knappt tro att det är sant. Efter allt grattande och high fiveande i laget står jag och bara skakar, då går Rickard förbi och säger "bra gjort" eller något sånt, och jag fattar först inte vad han sagt för jag är i chock. Därefter ställs vi mot Jessica, Jocke och Rickard i finalen. Vid det laget hade jag bara spelat i typ åtta månader och visste knappt vem ni var, jag visste att ni var bra, men inte hur bra, men det lärde jag mig snabbt i den matchen...

Ditt drömlag? 

Mitt drömlag spelar jag med just nu, det är Andreas Svensson och Ivan Balic, två polare och kollegor. Vi har kul ihop på och av planen sen så balanserar vi varandra bra på plan. Jag kan vara lite väl optimistisk och offensiv i mitt spel, Andreas är mer pessimist och tar ner mig på jorden, och i de lägen jag vill göra  något sjukt snyggt som skjuta backKalle dubbel och backa bort ett klot, så påminner Ivan mig med " keep it simple stupid ".

Idolen är? 

Min idol är alla de människor som älskar boule och har get mig stöd och tekniktips trots att de ibland är motståndare. Alla de som spelar för att de älskar det, Nobel är en samling sådana spelare de älskar boule och har sån sjukt bra stämning på och av plan. Deras hejjaklack är riktigt härlig, men sjukt jobbig när man möter dem, för de ger sina spelare på plan ett enormt stöd. Man möter aldrig tre motståndare när de spelar trippel man möter en hel klubb, det är häftigt och det är något jag hoppas fler klubbar i bouleSverige tar till sig.

Meriter? 

1 DM silver i öppen trippel, 1 DM guld i mixtrippel, vunnit Våfflan på boulebar 1 gång, vunnit div 1. Tagit ett par rejäla skalper i enstaka matcher.

Krister om Joachim: 

I början var Jocke en jävligt knepig typ att sätta fingret på, jag vågade inte riktigt snacka med honom för han var ju en landslagsspelare, men det visade sig att han var en riktigt skön snubbe som sitter inne med så mycket boulekunskap som han gärna delar med sig av. Jag tycker det är starkt att han har sin bouleblogg, det behövs att det händer saker inom boulevärlden, jag har själv haft funderingar på ett boulefoto projekt, men inte orkat genomföra det ännu, så jag är tacksam att någon gör något utöver att bara spela.  Det är kul att se Jockes öga för detaljer när han ska lägga, och det är kul att se på hans kroppsspråk under matcherna, för han vet att han ska vinna. De få gånger vi möts har han tyvärr aldrig behövt spela på toppen av sin förmåga och kanske lattjat lite och vågat sig på konstnummer. Men konstnummer som öppnat mina ögon och fått mig att tänka " jaha oj kunde man göra så med!" Men en dag ska jag få han att svettas vänta bara ;)

Joachim om Krister:

Krister är en rolig filur som ger mycket glädje åt boulen. En fatastisk fotograf som fångar många roliga ögonblick på kort. Som spelare tycker jag han har en fin potential att utvecklas mer. Viljan och modet finns där. Mycket intressant spelare.. Hoppas det gick bra för er i Extreme Petanque VM :) 

Foto: Krister