Jess skriver!

Läääännge sedan jag skrev. Vet inte riktigt vad jag ska skriva längre tyvärr. Men nu tänkte jag få ner lite om året som gått och kanske även lite om nästa år.

Resultatmässigt har vi (jag, Rille, Jocke) inte varit lika mycket i topp som vi var förra året. Vi vann Bouletouren och DM-trippeln i år, men that's it. Vi har inte någon gång fallit platt, men det har hela tiden fattats något litet för att det ska ha räckt till. Ser jag till mitt eget spel i år har det varit väldigt svajigt! I början av året kändes det helt okej, men sedan blev det bara osäkert. Jag känner att jag haft problem med tekniken (om man nu kan ha det i en sport som handlar mycket om känsla) och inte vetat helt vad jag sysslat med. Känslan av att det bara flyter på har inte varit där, så tillslut sket jag i tekniken och kastade på känslan.

Sedan har vi VM i Turkiet som spelades i oktober. Vad ska man säga. Det tog inte slut riktigt på det sätt jag hade hoppats. Känslan inför VM var väldigt bra. Jag hade en tro på laget som helhet. Vi börjar mot Frankrike och när vi väl står och värmer upp börjar det spöregna och åska!! Något som vi alla denna gång drabbades av eftersom VM gick utomhus trots att det finns föreskrifter om att VM ska gå inomhus!
   I alla fall blev spelet den dagen inställt, men skyttet genomfördes på kvällen. När solen väl var uppe var det rätt varmt, men när solen gick ner blev rätt kallt. Jag hade turen att få skjuta i första omgången, men vad hjälpte det. Det kändes bra på uppvärmningen och jag hade en fint stöd av svenskarna. Men så fort jag ställde mig i ringen blev det väldigt stelt! Det gick för snabbt och det gick för dåligt! 17 poäng var det jag skrapade ihop och besvikelsen bara öste över mig! Jag var så otroligt taggad inför skyttet denna gång att jag blev knäckt av att jag sumpade min chans direkt. I vanliga fall brukar det sitta i någon timme, men detta var nog en av mina största besvikelser för det satt i längre än vanligt. Morgonen efter fick jag veta att jag skulle få skjuta återkval. Jag fick en andra chans och det var sånär att det gick vägen. Jag fick samma poäng som engelskan, men hon gick vidare på att hon skjutit fler femmor än mig. Skyttet var över.

Eftersom spelet blev inställt första dagen var det först sagt att tidsbegränsningen skulle dras ner till 1h istället för de ursprungliga 1h 15min. Det visade sig sedan att de trots det dragit ner även från 5 matcher till 4. I vår första match mötte vi som sagt Frankrike. Vi hängde med okej i början, de gick upp till 8-4 och då gör vi en bra runda och tar 4 poäng upp till 8 lika. Rundan efter gör vi en total plattvända, de tar en femma och går ut. Frankrike fick en bronspeng tillslut.

Andra matchen spelades mot Tunisien. Vi spelar bra och går upp till en ledning med 9-3, sedan blir det mindre bra igen och de spelar upp sig och vinner med 13-9. Tunisien vinner VM.

Tredje matchen var mot Algeriet. Vi leder återigen med 9-4 tror jag, men tappar igen och i sista rundan har vi tre klot kvar och de har ett, som de spelar in eget med så de har två poäng hemma. Vi lyckas bara få bort det ena klotet och förlorar efter att ljudsignalen gått med 9-10.

Fjärde matchen mot Libyen. De kan absolut inte något om boule och deltar för första gången och de är nog mest glada över att ens ha fått lämna sitt land. 13-0 rätt snabbt.

Vi vinner en av fyra matcher och det räcker inte och vi hamnar på 33:e plats av 39 efter monraden! Vad hände?! Vi åkte dit med målet att komma till kvarten och vi är inte ens nära. Och det går inte in i huvudet på mig för vi är inte så dåliga som 33:a i mina ögon. Eller är vi?

Vad som kommer att hända nästa år har jag inte till hundra procent klart för mig. Vissa saker får framtiden visa. Ett par saker jag åtminstone funderar på är att jag ska gå ner en storlek på kloten och att få upp bågen igen som jag hade förr!