Resan tillbaka

För ca 3 månader sedan fick jag beskedet att jag hade Ljumskbråck. Jag hade ingen aning om vad Ljumskbråck var så läkaren beskrev det så här för mig. -Din bukvägg har gott sönder och tarmarna trillar ut genom den trasiga bukväggen.
Det var ju inte precis upp piggande. Men nu visste jag var det var och kunde gå vidare. Så fort jag ansträngde mig på något sätt fick jag otroligt ont mellan magen och ljumsken.
Jag kunde spela boule då det är lite avkopplande för mig att göra det. Men så fort man ansträngde sig kom smärtorna. Men genom att lägga mig på rygg och höja benen gled tarmarna tillbaka genom hålet och allt blev "normalt" igen. Det fick jag göra allt oftare då hålet blev större och större.
Operationsläkaren kom med ett förslag på ett hjälpmedel jag skulle kunna använda. Det finns ett slags bälte som heter Bråckband. Detta hjälpte mig väldigt mycket de sista veckorna innan operationen. Man blev lite stel med det men tarmarna höll sig på plats även när man ansträngde sig lite.



Nu har jag genomfört operationen och det gick tydligen väldigt bra. Snabbt gick det också.
Var på Landskronas Lasarett 8:15. Kl 9:10 var jag liggandes på operationsbordet och fick bedövningsmedel och Narkos. 11:30 vaknar jag igen och allt var klart.
Samma dag som operationen inträffade mådde man lite konstigt med alla bedövningsmedel men jag kunde gå och så. Men när dessa medel lämnade kroppen allt eftersom kom smärtorna. Nu har det gått 2 dagar sedan operationen och jag har knappt kunnat gå. Det blir bättre och bättre men ibland gör det riktigt ont. Och utan Jessica hade detta varit en omöjlighet.

Men nu börjar rehabiliteringen. Idag ska jag försöka mig på att gå lite. Det ska bli riktigt skönt! Resan börjar idag! Och det finns ett par stycken jag skulle vilja tacka speciellt för att det gått snabbare än normalt. Väljer att inte lägga ut namnen men ni vet vem ni är och jag är väldigt tacksam för det ni gjort för mig!



- Posted using BlogPress from my iPad